När masken faller

Det är alltid lite spännande när det är dags att ta bort maskeringstejpen. Denna gång var det ännu värre. Hur hade jag lyckats med de tunna linjerna i nosen. Det räcker att en blir kass så är man missnöjd och nu är det sju kilar som ska bli rätt. Men det blev riktigt bra. Visst är någon linje tjockare än någon annan, men det är inte mycket. Samtidigt blir resultatet överlägset bättre än om jag använt dekaler, så det var mödan värt.

Nu är det klarlack på programmet. Provlackade med Vallejos akryllack på en provbit igår. Nu ska jag på den med dekalvätskor och balsamterpentin så får vi se vad den tål.